9 eller 9½

Ja, det är tårna jag syftar på. Har jag 9 eller 9½ tår? Jag får nog ta det från början. För 6 år sedan hoppade 8-månadersvalpen ISA upp på mig i glädjefnatt och fick mig ur balans, så jag ramlade och slog lilltån i sängbenet. Sen dess har jag haft ont i tån. Dr Johansson sa att antingen är tån krossad eller en spricka eller ...........  Man kunde inget göra! Så, det var bara att gå på och det har jag gjort ända tills nu. Jag fick nog!! Nu vill jag amputera den lille rackarn! Jag fick som jag ville. "Huva", vad har jag gjort? Nu är tån borta eller halva, för det var under lokalbedövning så jag kände allt vad läkaren gjorde men jag är inte säker om han tog hela tån eller halva. Jag vågade inte fråga! Det får jag veta den 28:e  då åker stygnen. Oliiiidligt spännande!!!!! Tanten mår annars förvånansvärt bra!

Ett stort TACK till Anna, Peter och Alvin som stod ut med tanten och hennes hundar i lite mer än en vecka. Ni ska ha medalj!

Är där 9 eller 9½?

Nu är det sommar!!

Isa Flisa Pipelisa von Blixten

Jissas, vad tiden har gått fort. Det är snart 7 år sedan som Isa och hennes syskon blev födda. Den 19/6-2004 kl 12.30 gjorde Isa entré. Hon vägde 435g. Vrålade i högan sky för att tala om sitt missnöje. Hon var kladdig. Väl rengjord blev hon nöjd. Sa inte så mycket men hittade på dessto mer. Fullt ös eller tvärnit och så har det varit. Sova i badkaret har varit en favoritplats, såvida hon inte blev uppburen i soffan. Jag kommer att tänka på Marley "Världens värsta hund". Isa kommer som god 2:a. Skulle man inte kunna tro om en så gosig hund!

Isa Flisa Pipelisa von Blixten

                                          Endast Isa är vaken

                                          Trötter

Riktigt trött

                                         

   Isa nyvaken

Hos mamma Lovis

Svaneholmspromenad

                                          Slottet

                                                      Bada bada

                                          Soppetorsk

                                           Upprustning

                                          Tänk, om man bara fick!

                                          Alskogen

Hemfärd

Promenad i skogen var påbjudet! Vädret var inte sådär kul på förmiddagen men vi åkte i alla fall. Isa, Curry och jag. Lite dimmigt men åh, så skönt. Fågelkvitter, dofter och färger. Töserna var som tokiga med nosen i backen hela tiden. Som två yra höns. Efter 300 m hade Isa och Curry fått "Soppetorsk". - Aldrig i livet, vi ska gå hela rundan först! Töserna var bestämda. De ville fika  och hoppade upp på bänken och satte sig till rätta. - Icke, sa Nicke. Vi gick. En sådan upprustning man har gjort! Informationstavlor, pilar och doningar. Jättefint! Vi kom till Alskogen. Mm, så vacker och trolsk. Lite mystik kring det hela. Tyvärr kunde inte töserna bada. Det var bara för mycket folk i skogen. Vi fick en skön promenad och vi känner oss nöjda.